Jag har sedan tre år tillbaka varit helt inriktad på islandshästar och haft två islandsston på foder under olika perioder. Innan dess red jag mestadels på halvblod och andra raser, då jag hängde på "trenden" att inte gilla ridtravare av någon anledning. Fördomar kanske?

Det är klart att jag ridit ridtravare förut, men upplevt att de har varit knepiga att rida på olika sätt. Men… nu är jag sugen på att testa, just för att man kan få en trevlig ridhäst som är just f.d. travare, för en rimlig summa som inte eldar upp min plånbok (om man jämför priserna på islänningarna idag). Det är självklart inte bara priset som lockar, utan för att det är en helt annan värld med ridtravare. De verkar vara så mångsidiga, de går att både köra och rida på, vissa kan skolor, hoppa högt, tävla distans, vara med i trec och WE och vissa kan t.o.m. tölta! Och det sista som lockar mig så otroligt mycket, är att många är så frukstansvärt väluppfostrade och lätta att hantera från marken!

Jag har märkt att om man lägger till några extra tusenlappar, så kan man få en riktigt fin ridtravare som är välriden och inte kommer direkt från travet. Men, de verkar vara ytterst sällsynta… Hur kan det komma sig?