Deprimerad häst-Vad skulle du göra?
En bekant har ett varmblod som verkar ha tröttnat på det mesta här i livet. Hästen köptes för två år sedan. H*n hade då tävlat i trav och en del monté och var tävlingstrött. "Bekantingen" köpte den för att ha som ridhäst och för att ta licens med. Det har gått bra. I våras fick h*n dessutom starta i ett montélopp som h*n vann. Därefter gjorde h*n två montéstarter till, där h*n tyligt visade att h*n inte ville tävla mer. Och det var helt okej för ägaren. H*n var ju köpt mest som ridhäst.
Men nu, de senaste månaderna verkar h*n inte gilla livet alls. H*n tycker ingenting är roligt. Ägaren rider ut mycket, både ensam och med andra, h*n hopp- och dressyrtränas då och då och blir även körd framför vagn. Ägaren försöker variera rundor och vad de gör vid de olika tillfällena. H*n går 3-4 dagar i veckan men h*n är aldrig glad. Inte ens en frisk galopp över en stubbåker får den att piggna till. H*n verkar mest less på livet.
H*n har dessutom börjat falla ur hullet. H*n får obegränsat med hö, bra hö dessutom, 5 liter kraftfoder om dagen (korn, müssli och lusern) Det mesta lämnar h*n kvar i krubban. Ev. äter h*n upp müsslin. H*n är genomgången av veterinär och equierapeut. H*n har inga brister men ont i bakknäna (vilket är rätt vanligt på gamla travare), ett något snett bäcken som equterapeuten kunnat rätta till mellan varven. Dessutom har h*n ont i ryggen. Inte värre dock än att h*n mår bra om man lägger på ett BoT på dess rygg efter träning. Men i alla fall, h*n är väl inte i toppskick men ändå inte skadad, halt eller ovillig att göra något. Men h*n är INTE glad.
Vad skulle ni göra om ni ägde denna häst?
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Ge den semester, med hagkompisar och kanske bara gå promenader med den. Ev fundra om nåt ändras, blivat av eller fått en ny hagkompis eller kommit/åkt någon häst från stallet, bytt stall, nya rutiner hos ägaren, eller om nåt annat ändrats.
Även fundera på om hästen tränas för hårt kanske?
#1 Nopp! Allt är som vanligt. Samma stall, kompisar o.dyl. Semester har h*n haft och kommer att få igen i november.
Träningen är långt ifrån för hård. Men h*n är deprimerad och vi funderar mer på om man kanske borde ta bort hästen. All livsglädje är som bortblåst. Tror inte att ett par promenader i veckan gör hästen gladare. Hur skulle h*n kunna bli glad av det, då h*n varje dag (just nu) leds till och från hagen och h*n inte ens vill det. Blir varken glad över att komma ut eller in från hagen.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#2 att avliva en häst som plötsligt bli olycklig tycker jag är fel då det finns en orsak även om vi inte kan se den.
Och grejen med semester och promenad = låt hästen stå, kanske gå promenader i skogen med den 2 gånger/vecka, ge den tid att bli sig själv igen. Inte låta den vila 1-2 veckor, utan helt enkelt strunta i att rida helt och se om man kan hitta nåt, eller prova rida igen efter ett långt tag och se om den gillar det igen.
Ev prova nya saker, NH lekarna.
Har dock ägaren tröttnat på hästen, eller den inte passar längra pga att den ändå har problem så kanske prova säljsa somm sällskaps häst eller nåt?
Anledningen till att avlivning är ett alternativ i detta fall är att ägaren inte vill att hästen ska vandra runt.
Då det gäller semester pratar jag om månader, inte veckor. Och hästen har inte plötsligt blivit deprimerad utan den har varit det i nästan ett halvår. NH kan vara ett alternativ.

det kan inte vara så att hästen tröttnat på kraftfodret, tappar aptiten och lämnar därför en massa kvar och sen blir orkeslös för att den inte får i sig energin den behöver?
#5 Visst kan det vara så, men vad kan man göra åt det?

minska mängden kraftfoder, eller åtminstone mängden per utfodringstillfälle. ev byta fodermedel till något mer välsmakande tills aptiten kommit tillbaka.
Var det müslin som hästen ibland kunde tänka sig äta nu så kan man lika gärna strunta i kornet och lusernet, eftersom det ändå bara lämnas kvar, och ge små mängder musli tills h*n äter upp vad som ges och då börja öka och blanda in korn och lusern igen.
Är hästen lika likgiltig för morötter/äpplen/annat godis?
Jag antar att tänderna är kollade av vet.
Jag skulle kolla över foderstaten, energibehov mm och se om något blev galet vid första beräkningen.
Eftersom hästen haft vila tidigare som inte verkade göra varken från eller till så skulle jag nog låta hästen gå på halvfart ett tag och se om gnistan dyker upp igen. Uppsuttet bara hålla oss utanför ridbanan, allra helst med sällskap. På ridbanan skulle jag larva runt med hästen lös.
Mina "tips" är baserade på min egna häst, vad han tycker är roligt och skulle han tappa glädjen så skulle jag bara ägna mig åt det han tyckte var roligast innan. Jag skulle bli grymt orolig om han ratade godis eftersom han är en riktig gottegris.
Jag skulle ut och vallat kosor med en sådan häst!
Då får dom tänka lite och det blir ofta lite fart. Har sett den segaste hästen få fart, den tröttaste hästen bli pigg och den mest livströtta häst få upp gnistan igen, den räddaste häst att bli tuff och få självförtroende. Kossevallning är otroligt stärkande för dom.
Medarbetare på westernridning.ifokus
#8
Ha-ha! Ja,det kanske vore nå´t! Fast då kanske de inte ska vara livrädda för dem.
#7 Nej, den ratar inte godis men h*n blir ju inte direkt tjockare av morötter och äpplen.
Ridbaneträning sker nästan aldrig (en gång i månaden kanske). den mesta ridningen och körningen sker på olika skogsvägar.
Vad h*n tyckte var roligast innan uppskattas inte längre av hästen. Inget att det som förr var roligt, faktiskt. Jättetråkigt.
Inte ens en frisk galopp över ett åkerfält gör hästen piggare eller gladare. Promenader har väl aldrig uppskattats men hoppning som förr var roligt gillas inte längre. Det är så himla synd, för det är annars är så´n himla rar häst.
Varför vi funderar (OBS! Bara funderar - inget vi önskar) på att ta bort hästen är mer för att den inte ska behöva vandra runt till en massa olika ägare som inte heller kan få hästen att bli glad igen. Inget annat. Det är en sk. enmanshäst och h*n mår dåligt av ägarbyten och att fler pysslar om den.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#10 om hästen gillade hoppning innan kanske ni kan testa med löshoppning? För om den hade ont i ryggen så kan det ju bli ganska kraftig ansträngning på ryggen i landingarna med ryttare vilket gör att den blir ovillig?
Och om ni funderar på att ta bort hästen och söker en ny så har jag en otroligt livsglad och arbetsvillig valack som söker ett nytt hem snarast,
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Snubblade in här och funderar på om ni har tagit borrelia/erlichias-prov? Det kan ge väldigt diffusa symptom och vara väldigt långdraget…
Mvh Emelie & Jack
Exa Equestrian, Ingen död fisk, 141km
#12 Det kan vara något. Hade inte en tanke på det.
#9 Det är dom som blir dom bästa kossehästarna! Min var livrädd för djuren innan vi började, jag kunde inte ens gå förbi på vägen om det fanns kossor intill i hagen. Nu är hon den mest grymma häst jag haft på kossor! Man märker också att det är dom hästarna som mår bäst av det, för odm lär sig att kossorna flyttar sig för dom och då får dom bättre sjlävförtroende.
Jag hade helt klart satsat på det om det var upp till mig
Medarbetare på westernridning.ifokus
#14 Då får vi leta upp någon kobonde som vill låna ut sina kor.
#15 Gör det =) Kan ju vara bra att hitta någon som vet hur det går till också som kan hjälpa till så det blir en bra upplevelse för hästen =)
Medarbetare på westernridning.ifokus
#16 Ja, det kanske är det svåraste eftersom jag aldrig hört talas om attnågon gör det här i trakten
#17 Det finns westernfolk över hela sverige =) Kolla på nätet. Sen kan du ju alltid kolla runt på olika klubbar om det är någon som har något clinik i närheten.
Var bor ni?
Medarbetare på westernridning.ifokus
#18 De westernmänniskor jag känner till rider aldrig och vallar kor. De rider mest i westernsadel med sidepull och använder sig av westernkomandon. Inte kanske så seriösa? Vad vet jag.
#19 Var i landet gäller det?
Medarbetare på westernridning.ifokus
Eskilstuna
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#21 Har ni tagit blod prov på hästen? Är det nu den blivit deppig så kan det ju ha med väder och päls att göra… Den kan ju ha mera ont i ryggen än vad den visar… eller så saknar den helt enkelt en kanin i boxen…
Vissa hästar mår bra av att byta hage och kompis ibland…
Och ibland kan det vara en idé att göra något man aldrig trodde man skulle göra… typ lära den trix eller annat..
~ Anneli ~
Sajtvärd för: adopterade.ifokus
#22 Inget fel visade sig på blodproven.
Nej, h*n har varit deppig sen i våras. Efter 3 månaders vila i sommarhage (med lite pyssel bara och lugna skritturer någon gång i veckan) Inget har förändrats under den tiden.
Hage har bytts men hagkompis går inte att byta. De är bara två.
#21 Men där omkring finns massor =)
Medarbetare på westernridning.ifokus
#24 Vilka då? Känner inte en enda som vallar kor.
#25 Dessa har kossekurser på sin gård (väldigt bra och väl värda ett besök, speciellt om man är nybörjare), en bit ifrån er men dom vet nog om inte annat vart ni kan vända er om ni inte har lust att åka dit. Jag har lite dålig kolla på den sidan av sverige, men jag vet att det finns en hel del där omkring i era trakter.
Medarbetare på westernridning.ifokus
#26 Hemsidan verkar vara omgjord. Går inte att komma in på en del sidor och ingen adress finns till nya hemsidan. Vart ligger detta ställe? Kartbilden är väldigt detaljerad, så jag kan inte se vart det är.
#27 Linköping ungefär.
Medarbetare på westernridning.ifokus
#28 Ojdå!
Det var ju inte direkt i närheten. Kanske därför jag aldrig sett någon kofösare i våra trakter.
#29 Jag sa inte att ni hade dom som grannar eller ens i närheten. Anledningen till att jag tipsade om dom är att dom har kurser och cliniks som är jättebra för nybörjare, är väl insatt i deras system och vet att det är ett av dom bästa för en bra grund. Är helt övertygad om att det finns kossefösare runt omkring Eskilstuna då jag vet flera tävlande ekipage därifrån dom trakterna (kan dock inte garantera att ni har några möjligheter inom ridavstånd om det är vad du menar med närheten). Dom på ranchlife kan säkert hjälpa er med vart ni kan vända er då dom har bättre koll på östkusten än jag har.
Medarbetare på westernridning.ifokus
#30 Nejdå. Det behövs inte alls vara på ridavstånd. Vi kan gärna åka en bit.Men helst inte längre än 5 mil. Dyrt med bensin, du vet.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Tror t.o.m dem har en Western ridskola i e-tuna ;)
#32 Ja, fast det är inte det vi är ute efter.
Dessutom tycker jag inte att den är så bra.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#33 Tänkte mest att dem borde ha kontackt med folk och kan kanske hjälpa er hitta någon där ni kan lära er kofösning :)
Tack för alla förslag.