Vi har en  Kallbloding.

Han är lugn och trevlig i den vardagliga hanteringen och sitter det en människa på ryggen som mest sitter och "åker häst" så gör han heller inte mycket väsen av sig.

MEN turbo-motorn är inte långt borta och det är mycket lätt att tända gnistan och då ändrar han skepnad till ett riktigt kraftpaket med schwung i steget .

Bakom den lite halvsömniga fasaden "lurar" en rätt så bestämd herre med stor integritet vilket han gärna visar om det kommer någon ny person som ställer krav på honom.

Som sagt, sitter de bara där och "åker häst" och inte direkt kräver något så håller han sig på mattan och lunkar framåt.

Men om man inte känner honom och börjar t ex försöka plocka ihop honom och kräva lite form etc så måste man vara beredd på motstånd. Motståndet kan vara antingen att frysa fast totalt och vägra gå eller att han bara backar. Kan även komma en del bocksprång.

Nu är ju detta lite individuellt men jag har hört rätt många säga att just kallblodstravarna HAR väldigt mycket speciell personlighet, stark vilja och integritet. Man bör inte försöka tvinga dem till något för den striden kan bli hetare än väntat.

Detta stämmer i alla fall på vår häst, ömsesidig förståelse och respekt var rätta vägen hos honom.

"1 Hmmmmm… undrar just om det var min varmblods märr du beskrev nu. . Vet inte om kallbloden är nå mer speciell att rida än varmbloden. På mina är det inte det iaf

2#

Nej det var därför jag skrev att det säkert är individuellt  …jag har nämligen inte själv såååå stor erfarenhet av dem.

Men sen har jag hört från en bekant i Norge som fött upp och tränat många Kallblodstravare i sitt liv att de är lite speciella och att de skiljer sig en del generellt från varmbloden.

Att det sedan finns likheter ocskå är ju inget konstigt - de är ju hästar allihopa