Din ridtravares historia
Många ridtravare har en fantastisk (och spännande)historia bakom sig innan de kom till just dig. Hur var det för din ridtravare innan du fick honom/henne. Berätta och lägg in bilder på allt möjligt om din häst.
Även om historien inte verkar så spännande så kan den ändå vara spännande för oss andra somläser din hästs historia.

Okej, jag kan väl börja då. :)
Vet egentligen inte så jättemycket om hennes tidigare liv men i alla fall.
Maggan föddes i Stockholm hos en viss Lennart Cedergren den 26 Juli 1991.
Jag har för mig att hon reds in som treåring, trots att hon var och skulle fortsätta va en travhäst. Men det hade något med att göra att Maggan var staltjejernas favorit (varför vet jag inte då hon var en ganska elak häst ;)).
Någon gång under sitt liv som unghäst så blev hon grymt skrämd av någonting och sprang i panik in i ett stängsel och skar upp hela bogen/bringan på hela högen sida, samt en bit in på vänster. Det blev mååånga styngn och lång vila. Hon har ett jättelångt ärr idag, hon är inte så svår att känna igen så att säga. ;)
Det var påtal om avlivning men de bästämde att ha kvar henne.
När hon var 6 år gammal så köptes hon av några travgubbar och hamnde i det stall som hon även står i dag.
Hon tävlades och tränades tills hon blev 9, då hon år 2000 fick sitt första föl.
under 3 år så stog hon mest och skrota, det var dock en tjej som red henne lite.
Vid det här laget så var det bara en av dessa travgubbar som ägde henne och anledningen var att han inte hade hjärta att göra sig av med henne men han hade ändå funderat på slakt.
Och så en dag i augusti år 2003 så kom jag in i bilden. :)
#1 Har du en bild på din ögonsten som du skulle kunna lägga ut på den här tråden. Det är precis sådana här storys som är så härligt att höra om. Att allt blir bra tillslut.
Var själv medryttare till ett varmblod för många år sedan. Hon hade gått omkull med sulkyn som tvååring och blev ordentligt skadad. Efter det gick det inte att sätta en vagn efter henne och hon omskolades då till ridhäst.
Det behöver ju inte ha varit något illa liv de levt tidigare. Kanske bara lite annorlunda mot nu……eller kanske precis likadant hela livet. Man kan ju ha ägt hästen sen den föddes. Alla historier är lika spännande tycker jag.

Min travkille föddes på ett av Sveriges största stuterier och hade alla förutsättningar för att bli en riktig stjärna. Han kvalade in till travet som tvååring och som treåring skulle han kastreras - och där slutade karriären. I samband med kastreringen så fick han en infektion i magen och fick operera bort ett par meter av tarmen (kommer inte i håg vilken). Det tog långt tid för honom att återhämta sig och hela treårs säsongen gick åt till vila. När han sedan började tränas igen så kom han aldrig upp i de tider som krävdes för löp så det bestämdes att han skulles säljas som ridhäst. Han var då 7 år gammal och jag hade varit utan häst i ett år och föll pladask då jag såg hans annons. En stor rufsig kille för endast 2000:- !! Kopplade på transporten och drog iväg de 35 milen. Nu har det snart gått 5 år, 5 fantastiska år och vi har haft mycket skoj tillsammans.

Vet inget om Crows historia sådär.. aldrig startad eller snabbjobbad, men ska ha tränat. Fast jag har mina halvt ogrundade tvivel :P
Kan berätta att säljaren även sålde en sadel till vår andra häst, fast det visade sig att sadeln inte var hennes utan tillhörde någon annan…
Och att min lille pöjk bara hade en sko när vi köpte honom. En hov som var 5-6cm längre än de andra tre som också var rätt långa. Dessutom hade han några rätt långa, nästan läkta revor längs bakdelen. Kanske ett intraslat stängsel, jag vet inte.
När han kom till oss skulle jag rida in honom: skölöst, bomlöst, bettlöst och vettlöst :P Slutade med en krossad handled, dock bockade han inte (har aldrig gjort) utan sadeln gled och han sprang ifrån ''det konstiga'' som hände. Det blev vila något år medans jag hanterade min nyvunna rädsla. Bara promenader vid hand och annat sånt. Nu är rädslan helt borta och vi rider bara bomlöst och bettlöst, skor och lite vett har vi hittat på vägen ;) Bett har vi använt men bettlöst funkar lika bra. Och imorron får jag hem honom från tränare efter tre månader ca, och nu är han grundutbildad iaf.
Blev mer än historian innan han kom till mig.. men hade ju så lite att komma med från hans första 5 år. Nu är han 7.
Dagen vi köpte honom, kolla framhoven, den harbörjat växa uppåt :)
Ganska nyköpt, någon/några månader :) Använde aldrig det bettet på honom, köpte ett tvådelat oh sen reds han bettlöst. Skulle bara prova tränset.
Nån gång för några månader sedan. Sensommar/höst tror jag.
Håll huvudet högt men näsan i en vänlig vinkel.

Roger inte min, jag har honom bara på foder. Ägaren har berättat lite men det finns nog inte så mycket att säga om pojken heller;)
Men iaf så köpte hon honom som föl/åring och han blev körd till henne. Han var helt galen och troligtvis var det första gången han var ifrån sin mamma. De satte in honom i en box och han var helvild, han fick stå inne i boxen i en vecka för då hade han lugnat sig. De släppte ihop honom med en shettis som bet tag i hans pannlugg som inte växte ut sen.
Han kördes in till ATG-kliniken för kastrering lite senare och efter ett år eller två var det dags för inkörning.
Han kom till någon inne på travet som skulle ordna med det hela men han la sig med vagn, antingen redan inne på travet så hon tog hem honom för det eller så hann han gå hela "utbildningen" och la sig hemma.
Det blev dags för inridning och han lärde sig gas,broms och svänga med ryttare, sen reds han lite då och då. Han har även löshoppats lite och tycker det är roligt så han bockar mer än gärna efter hoppen.
Sen letade jag foderhäst och ägaren svarade på min annons. Jag skulle eg haft en läromästare men det blev som det blev. Roger var snäll och det var nog därför han fick komma hem.
Jag fick sätta igång honom lite lugnt, han blev dyngsur av svett efter 15-20min skritt i paddocken.
Han fick även skor hos mig för markerna häromkring är rätt torra och hårda och sliter rätt mycket på fötterna.
Han fick bättre och bättre kondis och vi hade inga problem att vara ute i 2 timmar i skogen i friskt tempo.
Sen blev han bredare om ryggen och sadeln passade inte så bra. Han gick på halvfart i ett halvår och sen hittade vi en som passade riktigt bra och kunde sätta igång på riktigt igen.
Efter ytterligare ett drygt halvår började vi rida för tränare och då gick det fort framåt. Och då har vi nästan hunnit fram till nutid. Han har haft det lite lugnt över jul och nyår och förra veckan stod han helt.

oj. Jag skrev nästan roman av pålle som de tknappt finns något att berätta om!
Nu kände jag mig tvungen att skriva historien om min Pärla här hemma också :) Hennes namn är egentligen Eva Sjöhus, men det kändes int så lockande att ropa efter Eva i hagen, så det blev Pärlan ;)
Pärlan är född hos Stall Sjöhus, Billinge den 18 juni 1993. Vad hon var med om där har jag ingen koll på, hon blev i alla fall inkörd och gick lopp. Hon sprang in 3 500 :- Någon gång blev hon såld till Jim Persson och fick hos honom ett föl vid namn Whistle Jacket. Jag vet inte hur många ägare hon har varit hos men hamnade i alla fall i Långared. Han som hade henne där hade också en häst vid namn Inca Gold. Inca blev jag fodervärd till och köpte henne. Det blev trassel om vem som var ägare så Inca åkte tillbaka till den tjejen som hade haft henne innan mig. Då fanns det att välja på Pärlan eller ingen häst alls. Eller snarare, mina föräldrar och stallägaren bestämde att Pärlan skulle hämtas. Så söndag den 19 oktober kördes Pärlan från Långared till Bergstena. Jag var inte där och jag visste inget då. Pärlan lämnades och ägaren åkte. Mamma och stallägaren tog av henne täcket och vilkn syn. Under det trasiga regntäcket fanns det en knotig, omusklad och tun liten varelse. Jag såg henne på kvällen och kunde inte släppa hnne. Hon stannade och den 11 decembr skrevs papprerna och hon blev min. Nu fanns ingn återvändo och jag kunde inte lämna tillbaka henne. Sedan hon kom har det hänt en hel del med henne. Nu börjar hon bli musklad, välnärd och älskar livet :)
#7 Där ser man. Även ett liv som inte från början verkar så märkvärdigt blir en riktigt bra historia bara man berättar den. Så jättekul alla ni som skriver.
Så fina bilder sedan.
Nu hoppas jag bara att det är fler som skriver för ni ser ju så många det är som läser detta.
Kom igen nu alla som har eller lånar ett varmblod.



Ludde, Lord Ajrim föddes i Säffle i Värmland på en travgård. Hans pappa är Lord Quick och var ägarens favvetravare. Mamman är Mirja Way. Han startades för trav men dem insåg snart att ngt var fel…hansprang inte rent, dem kontrollerade honom och hans knän fixade inte att springa på travet. En annan travgubbe tog med honom hem till sina ston för att betäcka hans ston m Ludde men ingen tog sig. Dem åkte t vetten o konstaterade att han var steril…
Ägarens dotter red in honom och hade honom som sin egen ridhäst. Pga privata saker så blev dem tvungna att sälja honom, han hamnade i Uppsala(har inga infon därifrån), sen såldes han vidare t vänner till dem i Skåne.
Jag köpte honom 2001 av dem och ha rhaft honom sen dess=8år och här stannar han:-D
Så fina hästar ni har. De ser ut att må så bra allihop.
vet itne så mkt om min, men han är uppfödd hos wilhelmssontrotting här i norrköping, och blevb travtränad. han är startad tre gånger, ett kval, ett premie och ett "vanligt" löp. har var itne så duktig, trots sin stam (silver pine-messerschmitt) och jag köpte honom av marie sjösten och nu är han min lilla bebis på 7 år =) när jag fick honom kunde han gå i form skritt och trav, galoppfattning och kan ta rätt galopp, så det jobbigaste är redan gjort :P när han kom till marie fick han gå i skog och mark 2 år utan några krav, och 2008 blev han skolad. november -08 hittade jag honom, red honom en månad och sen flyttade han hem =)
Min Lasse har jag haft nu i snart ett år. Jag vet inte så mycket om hans tidigare liv egentligen. Han har haft samma ägare hela livet innan mig men flyttat runt bland lite olika travtränare. Gick premie-lopp som 2-åring och startade sen som 4-åring och gjorde 16 starter. När han var 6 år flyttade han till en annan tränare. Han fungerade inte då heller så bra i travet, han fick någon placering då & då men inte mer. På sommaren som 6-åring startades han första gången i monté, blev placerad men inge toppenresultat och strax därefter gav de upp. Han fick då gå med en annan häst på lösdrift i väntan på att ägarens barnbarn skulle hämta honom och använda som ridhäst. Det var då jag började jobba hos den tränaren. Ingenting hände med honom och han gick i hagen och skrota i 4-5 månader. Då tog de tag i honom igen och jag fick börja träna upp honom för att kunna använda som licenshäst för att ta min kör-licens. Han skulle ju inte starta, som alla de andra gjorde och dessutom var han ganska snäll att köra. Eftersom han redan då blev lite som "min" häst fattade jag tycke för honom väldigt fort. Sen började jag köra provlopp och efter att ha vunnit alla fem provloppen bestämde sig tränaren för att jag skulle få starta honom i monté. Och det gick super! Då vann han sitt första lopp, enkelt! Därefter fortsatte jag ta hand och tävla honom hela våren, sommare och hösten. Den vintern som kom (07-08) så blev hans ägare och tränare oense och ägaren ville flytta alla sin hästar därifrån. Vilket blev väldigt jobbigt för mig, eftersom han ägde 6 st hästar, varav 4 utav dem var mina absoluta favoriter, Saint Tropez, Brian's Turbo, Lasse & Super Lloret (död). Lasse som fortfarande inte var så bra och dessutom inte fungerade i trav utan bara i monté blev väldigt svår att hitta en ny tränare åt och enda utvägen var slakt. JAg bröt ihop och grinade i stallet och grät varje dag när jag tog in honom från hagen. Jag visste inte när slaktbilen skulle komma och hämta honom. Då hade ett gäng av mina jobbarkompisar gått till ägaren och bett att jag skulle få köpa Lasse istället. Jag & ägaren hade ganska bra kontakt och han visste hur mycket jag tyckte om honom. Så efter det ringde han hem till mina föräldrar och frågade om jag ville ha honom. Först tänkte vi säga nej, med tanke på att jag redan har 2 st ponnyer och att Lasse dessutom var väldigt dålig i ena bakkotan och kanske aldrig skulle bli bra. Då sa ägaren att jag skulle FÅ honom och alla tillbehör (grejer för kanske 5000 kr!) som tack för att det gått så bra för oss tidigare. Och så kom han hit! Nu är han helt bra i kotan, tränar för start efter att ha haft ett väldigt lugnt tävlingsår 2008. Vi tränar centrerad ridning och han har lärt sig skänkelvikningar, framdelsvändningar och att gå i form i alla gångarter!
Oj!
blev en hel uppsats!

#13 oj, var han steril! Har han kvar sina kulor nu eller är han kastrerad
#19 han kastrerades..
hehe, min häst är inte såå späänade precis ;D
Okej kan börja från början när jag såg han va till salu :)
Vi letade häst förra året på VT och då skulle vi köpa en häst för högst 30.000 och då hittade jag amadeus, det stod att han var ett halvblod från holland, och var okänd det var ingen bra bild men vi bestämmde oss för att åka och titta. När vi kom dit hade han inga muskler revbenen syndes klart och hans bak var helt död typ ;D
Sen skulle jag rida honom och asså när jag satt upp på honom kändes det som att jag hade ridit honom förevigt, jag var 100% trygg på honom, vi red ut, för dom hade ingen paddock lr nått sånt.
Sen bestämmde vi iaf occ för att köpa honom för ett ganska högt pris, kanske högre än era hästar men iaf. jag och min syrra såg att det verkligen att det inte va ett halvblod!, Det va ett helt vanligt varmblod.
Och vi fick bestämma namn på honom men där kallade dom honom Amadeus. Dom var verkligen hel oseriösa, några veckor senare så åkte en i stallet för att titta på en annan häst som va till salu, och då sa dom att det var en halvblod! Och den hästen hade vi sett innan där och det var tt kallblod !!!
!!Lite arg blev man!!!
/ Emma
Kolla in min blogg, väluppdaterad och högt rankad hästblogg- http://enallroundryttare.blogg.se !
#21 Härligt att ni fick ta hand om honom. Han har det säkert mycket bättre nu hos er än han hade innan.
#22 taack <33
/ Emma
Kolla in min blogg, väluppdaterad och högt rankad hästblogg- http://enallroundryttare.blogg.se !