Eller: ett försök att döda ett rykte.

När jag träffade Grynet var hon en rastlös själ. Hon kunde inte stå stilla någonstans, steppade runt på stallgången, grävde med framfötterna i luften, kastade med huvudet, drog iväg med mig eller gick över mig, skrek efter sina kompisar mm.

Huvud högt, kort grimskaft och fokus någon helt annanstans

Stressad över de krav som ställs

Jag visste vad jag fick när jag tog över henne och hade en massa idéer vad jag kunde göra för att förbättra situationen. Vi löste en hel del men eftersom hon redan var 12 då och hade rotat de dåliga vanorna ordentligt gick det lite fram och tillbaka, vi irrade bort oss på villovägar och ibland var tårar den enda idén jag hade kvar.

För ett år sedan snubblade jag på nätet över ett program av Warwick Schiller som han kör med alla ”problemhästar” som han får in. Och alla hästar han får in kommer ut som helt normala hästar. Bland filmklippen hittade jag många exempel som påminde så väl om min häst, och eftersom Warwick är otroligt duktig på att förklara varför respektive häst är som den är och varför han gör de övningar han gör med hästarna fick jag en betydligt bättre förståelse för min häst och hur min hantering påverkar den. Och jag fick hopp om att allt går att lösa. Det finns faktiskt en plan man kan följa.

Jag gjorde det och lärde mig sjukt mycket, men framför allt har jag idag en avslappnad häst som mår bra och litar på mig. Det gick såklart inte bara framåt hela tiden då jag behövde lära mig och samtidigt lära ut till min häst. Idag, efter drygt ett år av markarbete där vi jobbat med personligt utrymme, fokus, desensibilisering mm har hon inget behov längre att vilja vara någon annanstans. Så länge jag inte ber henne gå är hon nöjd där hon står. Men när jag ber henne svarar hon omedelbart.

Lugn när uppbunden

Avslappnad under sadeln

Inget behov av att gå någon annastans, här och nu är bra

Jag vet inte hur många gånger jag fick höra att ”hon är ju travare, och sto dessutom”. Idag vet jag att varken ras eller kön spelar roll. Alla hästar kan vara lugna och ändå vara på hugget bara man balanserar dem i träningen.